För tidigt födda- leva eller inte?
Jag känner mig så vansinnigt kluven ibland till vad som skall finnas o inte... Jag är mkt medveten om att människan gör sig själv svagare hela tiden genom att man låter svaga individer överleva till vilket pris som helst (nästan). Men ändå är jag för donation och blodgivning. Missförstå mig inte nu och tror att jag har nåt emot handikappade, fysiskt eller psykiskt! Men sanningen är, att människosläktet blir svagare hela tiden, då lagen om "starkast överlever" inte existerar längre.
De jag ville komma till nu va något jag såg på TV:n precis. Ett litet flickebarn som de kämpade för fullt med genom att agera "livmoder" teknisk väg, typ.. Den lilla tjejen var på tok för tidigt född i vecka 25-26 nån stans. Och skulle väl egentligen inte överlevt, om det inte vore för dagens avancerade teknik inom neonatal.
Det är inte bara "andra" barn jag syftar på när jag nämner detta. När jag väntade Emilia så tog jag upp detta med min barnmorska på mottagningen. Hur rutinerna ser ut om barnet mot förmodan skulle komma på tok för tidigt. Om jag som förälder har något att säga till om. Hon trodde som så att ser läkarna att det finns potential i barnet trots allt, och en möjlighet till att överleva så gör de alla insatser ändå.
Nej, jag vet inte hur jag skulle reagera om det skulle hända, men tanken fanns där ändå! Skulle jag verkligen vela att allt gjordes för ett sådant barn (som uppenbarligen inte är menat till att leva)?! Jag är inte säker på det. Det är inte normalt eller friskt, av någon anledning, när det föds så pass tidigt!
Det är säkert en jättedebatt om sånt här när man väl börjar rota runt i det. Men seriöst, om man tänker efter. Ett sådant barn är inte anpassad till ett liv utanför livmodern!
Jag vill klargöra att jag pratar om mkt för tidigt födda barn! Inte dem som föds fyra-fem veckor för tidigt!! Som är mer utvecklat och mer anpassad för att kunna klara ett liv utanför.
Jag kan fortsätta i all oändlighet med donation, blodgivning, operationer m.m. m.m och ifrågasätta allt! Men just nu nöjer jag mig med att ta bara detta...
//lillkarlzon
De jag ville komma till nu va något jag såg på TV:n precis. Ett litet flickebarn som de kämpade för fullt med genom att agera "livmoder" teknisk väg, typ.. Den lilla tjejen var på tok för tidigt född i vecka 25-26 nån stans. Och skulle väl egentligen inte överlevt, om det inte vore för dagens avancerade teknik inom neonatal.
Det är inte bara "andra" barn jag syftar på när jag nämner detta. När jag väntade Emilia så tog jag upp detta med min barnmorska på mottagningen. Hur rutinerna ser ut om barnet mot förmodan skulle komma på tok för tidigt. Om jag som förälder har något att säga till om. Hon trodde som så att ser läkarna att det finns potential i barnet trots allt, och en möjlighet till att överleva så gör de alla insatser ändå.
Nej, jag vet inte hur jag skulle reagera om det skulle hända, men tanken fanns där ändå! Skulle jag verkligen vela att allt gjordes för ett sådant barn (som uppenbarligen inte är menat till att leva)?! Jag är inte säker på det. Det är inte normalt eller friskt, av någon anledning, när det föds så pass tidigt!
Det är säkert en jättedebatt om sånt här när man väl börjar rota runt i det. Men seriöst, om man tänker efter. Ett sådant barn är inte anpassad till ett liv utanför livmodern!
Jag vill klargöra att jag pratar om mkt för tidigt födda barn! Inte dem som föds fyra-fem veckor för tidigt!! Som är mer utvecklat och mer anpassad för att kunna klara ett liv utanför.
Jag kan fortsätta i all oändlighet med donation, blodgivning, operationer m.m. m.m och ifrågasätta allt! Men just nu nöjer jag mig med att ta bara detta...
//lillkarlzon
